goldcot

Tänker nu tillbaka på de år vi haft,
de lyckliga stunderna ger mig kraft.

Mitt hjärta känns tomt och tungt,
men tårarna faller sakta och lugnt.

Inombords skriker jag av sorg,
men bygger runt mig en jättelik borg.

Kommer aldrig glömma dig,
du finns alltid i hjärtat hos mig.

Även om saknaden är fruktansvärt stor,
har du det bättre där du nu bor.

Farväl min kära vän,
hoppas få se dig på andra sidan sen.
    
R.I.P Vanguardia, fullblodssto, 1997-2011