goldcot

Vi tyckte att vi kom iväg sent till Söndagens utställning i Gottlösa, så pass så jag faktiskt ringde på vägen och kollade om det var några strykningar under morgonen - och tala om att vi var på väg. Andra klassen påbörjades precis då med 7 startande, och därefter var två klasser med totalt 5 startande. Då tänkte vi att vi precis skulle hinna :)

När vi anmälde oss så sa de att de precis hade börjat undra vart vi tagit vägen - HJÄLP :O då är vi sena, tänkte vi!
Ut med fölen finputsa lite och sedan fram vid ridhuset för lite uppvärmning...
Men sedan fick vi vänta... och vänta... och vänta... Vi väntade nog minst en timme!
Fölen började bli lagom uttråkade när det var dags att kliva in i ridhuset...

Alla skötte sig dock VÄLDIGT bra! Med tanke på att detta var första gången hemifrån. Första gången utan mamma så länge för mina tre föl (har inte påbörjat avvänjningen av dem än). Första gången bland främmande hästar och första gången hingstfölen åkte transport (Quellan har ju åkt några gånger med mamma innan). Youqer som totalvägrade att gå fram till transporten första gången har provlastats en gång sedan och då gick det bra med lite muta. Gick jättebra både hemma och när vi skulle hem med alla tre fölen.

Är mäkta imponerad av dem alla! Fick även beröm av andra på platsen för hur välhanterade de är :) Poängen är att de är inte jättemycket tränade - utan detta är bara ett bevis på att vår avel går åt det håll vi strävar efter, ponnier med ett MYCKET bra temperament och stor samarbetsvilja :D

Kändes som domaren över lag var ganska hård i sin bedömning. Fölen är ju väldigt olika långt i sin utveckling, och är i olika växtfaser. Vilket förstås inte är det optimala. Tycker personligen att 5-6 månader är en lite dum ålder att visa i, men eftersom mina föl drabbats av än det ena och än det andra har det liksom inte varit läge innan...

Resultatet blev


Reserv BIR (Reserv Bäst I Rasen) med 38 p fick Goldcot Zoquento, snuvad på BIR titeln av Apricot's Sevillana med en poäng :) Självklart skulle ju våra ponnier erhålla dessa titlar eftersom det endast var våra ponnier med i vår klass, men det är ju roligt ändå :D

Zoquentos poäng (38 p - silver) blev en riktig överraskning för mig eftersom han just nu är ganska tunn, förmodligen relaterat till att han nyligen var riktigt halt. Jag hade inte räknat med att han skulle lyckas så bra i dag faktiskt :)
Han var dock lite oengagerad när vi skulle röra på oss så det blev bara halvdant, men han var duktig ändå! :)

Youqers poäng (35 p - silver) blev jag dock först riktigt besviken på, men efter att ha funderat så är han ju faktiskt inte riktigt av ponnytyp, utan mer storhästmodell (kommer ju säkert att bli stor häst också). Så detta gör ju förstås att poängen dras ner.
Han var jätte laddad innan det blev hans tur och jag oroade mig lite för om vi skulle hinna stanna innan avspärrningen i traven, men han blev tvärtom (förmodligen höll jag tillbaka lite för mycket först) och han ville inte springa på alls...

Yonquelles poäng (34 p - brons) var väl ingen överraskning även om man förstås hoppas på lite mer... Hon skötte sig dock mycket bra! Hon ville gärna lägga sig och rulla sig när vi stod och väntade på att få visa upp oss :D men vi lyckades hålla oss på benen.

Apricot's Sevillana och Goldcot Zoquento gick båda vidare till Bästa Föl. Vi valde dock att åka hem med Zoquento eftersom det var en tung dag för fölen ändå - och de längtade hem till sina mammor!
Sevillana stannade dock kvar och placerades som 3:e bästa föl...
Känns som sagt som domaren var något hård i sin bedömning med bara ett eller två guldföl (om nu något?), ska bli intressant att se vad övriga föl belönades med för poäng :)

Ett stort tack till Lina för att vi fick låna hennes transport, och till alla våra familjemedlemmar som ställde upp och följde med som handlers och chaufförer :)

Tänker nu tillbaka på de år vi haft,
de lyckliga stunderna ger mig kraft.

Mitt hjärta känns tomt och tungt,
men tårarna faller sakta och lugnt.

Inombords skriker jag av sorg,
men bygger runt mig en jättelik borg.

Kommer aldrig glömma dig,
du finns alltid i hjärtat hos mig.

Även om saknaden är fruktansvärt stor,
har du det bättre där du nu bor.

Farväl min kära vän,
hoppas få se dig på andra sidan sen.
    
R.I.P Vanguardia, fullblodssto, 1997-2011

Svårt att tro men dessa två sötnosar är faktiskt helsyskon! 
Våra godbitar Goldcot Ziwa (brun) född 2009 o At Lazt (skimmel) född 2008
e: Joelsbo Caruzel  u: Nikita RW934 - The Hale Helios RW56
  

Håller tummarna nu för nu är faktiskt Zoquento ohalt! Hoppas bara det håller i sig! Fölen ska visas på Söndag.

Här kan du hitta tävlingen :)

Hej!
Jag hade en welshponny som var efter Tetcott Goldcrest. Min ponny skulle i så fall vara hennes 17:e och sista föl. Jag undrar om det var ni som hade henne?

http://www.youtube.com/watch?v=b6qGzsBsgp4

Vänliga Hälsningar,
Jennifer

 
Nikita RW934, Welsh sek.B, 1990-2009

              
     och deras registrator Kajsa Martinsson som fixade stamtillägget i mitt andra stos pass!

Skickade iväg detta pass Torsdagen den 16/9 och det var (pga helgen) framme och hämtades ut 20/9.
I dag den 23/9 kunde jag hämta ut det här hemma igen! FANTASTISKT bra jobbat!! DET kallar jag service!

Dessutom hade hon sett till att sätta in sidorna med vaccinationerna från det gamla passet, och även sidan
med hennes slutmätning kom med då! Är otroligt tacksam och lättad att detta gick så smidigt med tanke på
det andra rasförbundets hantering! Så här ska det gå till!! :)

Tog en huvudbild på Youqer som väl blev sådär, men när jag tog upp den på datorn upptäckte jag en LITEN en som också ville vara med på bilden :D

    

Cotillion ser verkligen mini-mini ut på denna bild :D

Det finns inget härligare än att rida i skogen den här årstiden faktiskt!
I går började det skymma lite innan vi hann hem och det var precis knäpptyst inne i skogen.
Det enda som hördes var de dova dunsarna av Teijos hovar på stigen.
Det var lagom varmt, solen stod lågt när vi gav oss ut, och gjorde att träden såg ut att stå i brand.
Hon gick med spetsade öron, och lite mer schvung i skritten i dag.
Fylldes av en sådan fantastisk glädje- och tacksamhetskänsla som värmde i hela kroppen!

Vi hoppade några språng över ett par gamla telefonstolpar som står lutade mot ett träd - hon hoppade JÄTTESTORT första språnget, men sedan hopade hon SÅÅÅ fint! Härliga häst!

Inne i skogen när vi kom filosoferandes står det en större traktor (med timmervagn efter) inbackad på en stig, det är Teijos allra största fobi här i livet - lastbilar, traktorer och stora maskiner är världens största monster även om de står still. Hon såg den först, jag försökte att inte låtsas om den som jag brukar. Hon tittade bara på den hela vägen förbi :) Hon vek inte ens ut, eller "blåste" när vi passerade den :D

Lite längre fram höjer hon huvudet och ser sig fundersamt om - Titta matte! De bygger om!!!
Det håller på att bli ett kalhygge till i skogen, lite sorgligt faktiskt. Hon gick som en spårhund med näsan i backen (insåg att tyglarna var lite korta i detta läge) och varje ställe där de kört in med skogsmaskinerna ville hon kolla av, men jag tyckte att vi borde gå hemåt, mörkret var ju som sagt i antågande.

Hon gjorde mig så glad och lycklig i dag igen min vackra lilla (ehhh - stora) häst!
Gillar verkligen inte att älgjakten börjar snart - nu när naturen är så härlig att rida i! Min häst syns väl visserligen, men man har ju hört om förlupna kulor som dödat joggare mm.

Teijo o Windi

I går lämnade vi Youqer i hagen och Teijo och jag gav oss ut på en tur i skogen, och hoppades att han skulle vara kvar där när vi kom tillbaka :)

Hon känns mycket mer vuxen att rida nu efter att hon blivit mamma :) Hon traskade på i maklig takt :D
Jag som gillar lite ärtigare hästar där man har lite mer tryck i steget, tycker att hon masar sig fram :D
Men i trav och galopp har hon väldigt fint flyt :)

Från att tidigare varit lite överfjantig för småsaker ibland kändes hon i dag väldigt trygg att rida - trots att det var väldigt blåsigt. Hon reagerade inte alls för de stora travarna med stockar som låg utmed vägen.
Ett blåvitt plastband som hängde i ett träd ryckte hon till lite för när hon fick syn på det, men lunkade sedan vidare.
Över den lilla bron med porlande vatten gick hon som ingenting med spetsade öron.
Mitt på en raksträcka kom vi travandes när plötsligt ett rådjur rusar över vägen 20 m längre fram, hon tittade lite efter det in i skogen men fortsatte i lugn trav.
När plötsligt en tjäder for upp från ingenstans ett tiotal meter fram hoppade hon till lite (jag med), men hon stannade eller tvekade inte, däremot vek hon ut lite där den kommit upp när vi gick förbi.
Sista sträckan när hon märkte att vi var nästan hemma blev hon lite mer spänd. Dock reagerade hon inte så hårt trots att grannens hästar kom dundrande i full galopp fram till staketet utmed vägen, spännde sig lite mer bara.
Strax efter, nästan hemma, rasslade det till i buskarna och hon hoppade högt! Men hon lugnade sig snabbt och lunkade in på stallplanen.

Måste säga att jag är väldigt nöjd med ridturen :) Kände mig väldigt stolt över henne när vi gick ut till hagen. Det kan inte vara lätt att lämna sin bäbis kvar i hagen första gången, ändå skötte hon sig exemplariskt :)

Väl ute i hagen syntes det inte till en enda häst :O Tänk om Youqer sprungit igenom staketet och fått med sig de andra :O
Hagen är ju i och för sig väldigt stor så vi gick igenom och ner mot nästa lycka och där stod gänget :) Youqer stod och betade och ingen reagerade när Teijo gnäggade. Jag visslade till och då lyftes alla huvuden. Tänkte att nu kommer han nog som en skottspole. Släppte Teijo och hon gnäggade på honom igen, då svarade han men stod kvar som om inget hänt? Snopet! Teijo fick allt gå ner till honom :D Så mycket brydde han sig om att morsan var borta :D