Hoppas det blir lugnare nu!!
Här har hänt så mycket den senaste veckan så jag är alldeles slut!!
Men förhoppningsvis ska det bli lite lugnare nu...
Det hela började med att jag kom till hagen i Onsdags och ser Yonquell gå med höger knäet pekande utåt! Hon var ju redan från början lite lång i sina senor fram i knäet så hon tippade knäna lite bakåt, men hon rätade upp sig jättefint och gick rakt på sina ben - vilket nu gjorde att jag blev rädd att hon fått en smäll eller något som gjort att benet knäckts utåt. Hon fick komma in och vila och var bättre på torsdag morgon... På torsdag kväll var hon återigen väldigt sned.
Ringde veterinären på fredagsmorgonen innan jag åkte till stallet för råd och ev åka ner till veterinärstationen för att kolla... Fick rådet att ringa direkt till chefsveterinären på Skara Hästklinik för att få bättre hjälp - sagt och gjort ringde jag dit. De ville röntga för att se att det inte var någon missbildning i skelettet eller för stora förslitningar på de små benen i knäet - i så fall var det inget att göra! Måndag morgon kl 8:30 skulle vi vara i Skara för röntgen!
När jag sedan kom till stallet står ungen helt rakt på båda sina framben!! Jaha tänkte jag, nu får jag väl ringa och avboka Skara då... Men när hon sprallat runt lite vek hon ut knäet igen. Hon var sedan bättre till och från under helgen, men söndag kväll var hon ganska ostadig.
På måndags morgonen stod hon åter rakt på sina ben och jag tänkte att det är väl typiskt om hon inte ska visa något av sin ostadighet när vi väl är där, då tycker de säkert att det är onödigt med röntgen osv.
Resan började kl 4 på morgonen då vi har en resväg på drygt 3,5 timmar till Skara utan hästtransport efter.
Vi fick ju också stanna med jämna mellanrum och titta till Quellan så hon stod bra och inte for illa. Trodde dock att hon skulle lägga sig ner och ligga mest hela vägen, men hon stod så fint hela vägen :) Helt rak och fin i sina knän :)
Vi kom i god tid :) vi var där strax före 8 och det kändes skönt! Hon fick komma in i uppstallningen direkt :) Där hann hon lagom somna till innan veterinären kom och hon fick lov att kliva upp :) Nu var hon dock något ostadig till och från, men LÅNGT ifrån så illa som hon varit hemma :) Veterinären var dock kanonbra och tvekade inget på att hon skulle röntgas. Röntgade till och med hasarna samtidigt för att säkerställa att inget var onormalt där heller! Vi fick vänta igen på att det skulle bli dags på röntgen och Quellan hann lagom falla i djup sömn igen när tjejen som skulle röntga henne kom och körde upp henne :)
Jag kan tala om att hon tycker INTE om att bli fasthållen och det blev hon ju i princip hela tiden den här dagen, men hon skötte sig strålande ändå för att vara så ung som hon ändå är :)
Hon fick berömm för sitt uppförande inne på röntgen :) Luna som stod uppbunden där inne blev lite orolig en stund (men stod ändå som ett ljus) och sprutade massa mjölk på golvet! :D
Allt såg bra ut på röngenplåtarna! Snacka om att glädjen bubblade inombords! Problemet ligger i mjukdelarna. Lederna är helt enkelt inte tillräckligt starka till att hålla benen helt raka. Hon fick stödskenor, så hon ska gå med hel-lindade framben med stödskenor på ca 12 timmar, och utan något ca 12 timmar om dygnet. För att hon ska vara tvungen att belasta och bygga upp styrkan i lederna.
Allt gick väldigt smidigt och vi var hemma igen vid 15-tiden. Ni kan tro att hon var trött då!
Här är vi nyligen hemkomna och hon har lagt sig tillrätta i boxen!
Trött som attan var jag på tisdagsmorgonen när jag får ett sms - Manji har ÄNTLIGEN fölat!
Efter 340 dygns dräktighet har hon fått ett rejält hingstföl som blir fux med stjärn. Ser ut att ha varit en helt okomplicerad fölning där :) Han föddes i fint väder men när jag kom dit hade regnet hunnit fram och han var lite frusen. Men de fick komma in och torka till och han verkar vara en väldigt pigg och glad kille han också!
Ett långbent spektakel som får namnet Goldcot Zoquento
Men förhoppningsvis ska det bli lite lugnare nu...
Det hela började med att jag kom till hagen i Onsdags och ser Yonquell gå med höger knäet pekande utåt! Hon var ju redan från början lite lång i sina senor fram i knäet så hon tippade knäna lite bakåt, men hon rätade upp sig jättefint och gick rakt på sina ben - vilket nu gjorde att jag blev rädd att hon fått en smäll eller något som gjort att benet knäckts utåt. Hon fick komma in och vila och var bättre på torsdag morgon... På torsdag kväll var hon återigen väldigt sned.
Ringde veterinären på fredagsmorgonen innan jag åkte till stallet för råd och ev åka ner till veterinärstationen för att kolla... Fick rådet att ringa direkt till chefsveterinären på Skara Hästklinik för att få bättre hjälp - sagt och gjort ringde jag dit. De ville röntga för att se att det inte var någon missbildning i skelettet eller för stora förslitningar på de små benen i knäet - i så fall var det inget att göra! Måndag morgon kl 8:30 skulle vi vara i Skara för röntgen!
När jag sedan kom till stallet står ungen helt rakt på båda sina framben!! Jaha tänkte jag, nu får jag väl ringa och avboka Skara då... Men när hon sprallat runt lite vek hon ut knäet igen. Hon var sedan bättre till och från under helgen, men söndag kväll var hon ganska ostadig.
På måndags morgonen stod hon åter rakt på sina ben och jag tänkte att det är väl typiskt om hon inte ska visa något av sin ostadighet när vi väl är där, då tycker de säkert att det är onödigt med röntgen osv.
Resan började kl 4 på morgonen då vi har en resväg på drygt 3,5 timmar till Skara utan hästtransport efter.
Vi fick ju också stanna med jämna mellanrum och titta till Quellan så hon stod bra och inte for illa. Trodde dock att hon skulle lägga sig ner och ligga mest hela vägen, men hon stod så fint hela vägen :) Helt rak och fin i sina knän :)
Vi kom i god tid :) vi var där strax före 8 och det kändes skönt! Hon fick komma in i uppstallningen direkt :) Där hann hon lagom somna till innan veterinären kom och hon fick lov att kliva upp :) Nu var hon dock något ostadig till och från, men LÅNGT ifrån så illa som hon varit hemma :) Veterinären var dock kanonbra och tvekade inget på att hon skulle röntgas. Röntgade till och med hasarna samtidigt för att säkerställa att inget var onormalt där heller! Vi fick vänta igen på att det skulle bli dags på röntgen och Quellan hann lagom falla i djup sömn igen när tjejen som skulle röntga henne kom och körde upp henne :)
Jag kan tala om att hon tycker INTE om att bli fasthållen och det blev hon ju i princip hela tiden den här dagen, men hon skötte sig strålande ändå för att vara så ung som hon ändå är :)
Hon fick berömm för sitt uppförande inne på röntgen :) Luna som stod uppbunden där inne blev lite orolig en stund (men stod ändå som ett ljus) och sprutade massa mjölk på golvet! :D
Allt såg bra ut på röngenplåtarna! Snacka om att glädjen bubblade inombords! Problemet ligger i mjukdelarna. Lederna är helt enkelt inte tillräckligt starka till att hålla benen helt raka. Hon fick stödskenor, så hon ska gå med hel-lindade framben med stödskenor på ca 12 timmar, och utan något ca 12 timmar om dygnet. För att hon ska vara tvungen att belasta och bygga upp styrkan i lederna.
Allt gick väldigt smidigt och vi var hemma igen vid 15-tiden. Ni kan tro att hon var trött då!
Här är vi nyligen hemkomna och hon har lagt sig tillrätta i boxen!
Trött som attan var jag på tisdagsmorgonen när jag får ett sms - Manji har ÄNTLIGEN fölat!
Efter 340 dygns dräktighet har hon fått ett rejält hingstföl som blir fux med stjärn. Ser ut att ha varit en helt okomplicerad fölning där :) Han föddes i fint väder men när jag kom dit hade regnet hunnit fram och han var lite frusen. Men de fick komma in och torka till och han verkar vara en väldigt pigg och glad kille han också!
Ett långbent spektakel som får namnet Goldcot Zoquento
Kommentarer
Postat av: Lina - Vinn BloggSvarsinbjudan
oj vad den lilla tjejen har fått vara med om redan! härligt att det inte var värre :) grattis till den nya
Postat av: Kerstin
Grattis till den nya lilla! Oj vilket äventyr för lilla tvillingen, hoppas allt går bra.
Trackback
